det varit och är fortfarande. Under mitt 70-åriga liv minns jag inget liknande. Vid "skogsvägen" i Kastkärr såg det ut som om det varit krig. Hela vägen ner till Västanfjärd var full av omkull fallna träd, endel har brustit högre upp också. Bedrövligast var att se hur el-ledningarna hängde hit och dit.
Nu har strömmen varit så länge borta att det man har i frysen tinar upp.
Butiken i Västanfjärd hade + 2 grader i sina kyldiskar.
(Min avlidna mamma talade ofta om jordens undergång, nu börjar också undra :) )
Det är förstås det rikliga regnet som gjort marken så porös att träden välter.
Tur i allafall att det inte kommit snö, sonen gick i skogen den tjugotredje och plockade gul kantarell och trattisar.
Rosorna blommade i Pargas en vecka före jul likaså ringblommorna.
Upp-och-nedvända världen !